Daglig verksamhets brev / Bilresonemang

DSC03623Glasstunden hos Gabriella gick bra. Vi kollade tillsammans på de olika svaren jag fått, det märks att hon inte mår bra av alltihop kring det där. Jag klandrar mig själv lite över att jag ”drog med mig” henne i mitt resonemang över att det var fel av kommunen att skicka ut brevet. Samtidigt har hon ju rätt att vara delaktig, det handlar ju om henne. Men jag vet inte… Hon är stingslig och orolig. Nä det var nog galet av mig. Jag vet ju hur hon funkar…. Å andra sidan så var det ju hon som fick brevet, och det var hon som delgav mig brevet och inte minst sin egen oro. Men på grund av detta måste jag handla snabbt! Jag har hela tiden tänkt att jag ska maila aktuella chefer eftersom jag kommer fram med mitt meddelande bättre i skrift, men å andra sidan kan en diskussion kanske vara mer avdramatiserad.

En dag i taget. Lev i nuet. Just precis nu ska jag ju inte göra nånting alla fall, så det är bara att lägga undan min irritation tills i morrn eller nåt.

Det där var de ord jag valde som skulle gälla för detta år. Och jag klarar det ganska bra. Därför står jag helt frågande till att vi är framme i mars!!! Va?? Vi har ju precis kommit ur nyårsafton!!!

Jag har ringt verkstan om min bil idag…. Jag försökte flirta, pruta, låta desperat och ledsen – men tyvärr funkade det inte. Jag har fått ett kostnadsförslag och de kan inte lova att de vet till hundra vad felet är. Så har jag otur får jag alltså betala 11 000 (ca) för att de fixar nåt och så kanske det ändå är nåt helt annat som är felet 😦 Plus att servicen dom gjorde kostade nästan…. (törs jag säga det?) 13 000 eftersom det var den ”stora” servicen med byte av kamrem och annat. Ja herregud, om inte bilen funkar efter detta så lägger jag mig ner som en bebis och skriker. Detta är på Volvo i staden och de borde vara specialister på volvo. Ändå ringer det små varningsklockor i mitt huvud… i samhället som vi tillhör finns en annan verkstadsmek som vi till och med känner lite utöver hans jobb liksom. Tänk om…. det vore så att han skulle ha hittat rätt på felet på direkten (och att jag därmed sluppit betala för två felsök) och tänk om han till och med gjort det billigare. Men nu har vi börjat med Volvo så nu får de väl fortsätta. Men jag kan inte betala hur mycket som helst för en bil som inte funkar…DSC03632

Jag brukar tänka på det där när det gällde våran förra katt som blev sjuk och hennes operation skulle gå på 20 000 eftersom hon inte var försäkrad. För oss fanns aldrig några alternativ. Och faktiskt så tänker jag nu att självklart betalar jag pengar för en levande varelse som tillhör familjen, men en bil…. ja vi är väl uppe i de pengarna i och för sig, men det känns inte lika rätt som med kissen. Jag kommer aldrig att ångra att vi la ut så mycket pengar på henne. Aldrig. Men att vi lägger ut så mycket pengar på en bilskit… nä det känns faktiskt inte bra. Men jag måste ju ha en bil… och jag vill ha en cross country…

Kram på er! Nu ska jag filosofera vidare…. kring om jag ska diska eller ta hand om tvätt, för jag orkar inte bägge delarna. Borde städa kaninburen också, men han klarar sig några dagar till. Min lilla skrutt!

4 tankar om “Daglig verksamhets brev / Bilresonemang

  1. Terese S skriver:

    Nu har jag hittat hit 🙂

    När jag läser om dina bilbekymmer blir jag lite extra glad över att min man är hobbymekaniker. Jag hade aldrig gått med på att betala 11 tusen för ett kanske. :/

    Kramar

    • Polär Marielle skriver:

      Hej och välkommen! Ja dessvärre är jag väldigt beroende av bil och jag vet inte om jag skulle tjäna på att sälja den och ta ett nytt lån (tredje när det gäller bilar). Jag kommer ju inte att få så mycket för bilen att det täcker en ny bil. Dessutom tycker om min fourwheelsdrive. En bil jag fantiserat om länge innan jag köpte den. Men visst… jag får en jäkla panik när jag tänker på pengarna. Det känns helt makalöst. Tar det naturligtvis på avbetalning och då kanske det ihop med servicen kommer att handla om en till två tusen i månaden. Det är mycket när man går på sjukersättning, om än deltid. Och vi delar på allt, alltså splittar, så om jag får hjälp av min man till pengar så är det ändå lån som jag ska betala tillbaka sen. Det har till viss del med mina gamla manier att göra. Det är inte så kul när jag använt massor eller lånat eller nåt till att köpa hur många blomkrukor som helst… eller nåt. Jag kanske skriver om det i nåt inlägg sen.
      Kram på dej!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s