Dåtid och nutid och en liten skvätt paranojja!

https://www.youtube.com/watch?v=_2jzxqE_Fmg

Den här låten fick jag en gång av Lisbeth. En bloggkompis som jag lärt känna och tycker så mycket om. Det där är så konstigt (underbart), just att man lär känna folk på internet som kommer att betyda så mycket. För nåt år sen träffade jag en tjej på internet som jag känt för många år sen när våra flickor var små. Båda har dom autism så vi hade mycket gemensamt, hon och jag. Men när vi återupptäckte varandra på facebook upptäckte vi att vi båda var bipolära. En rätt häftig känsla faktiskt, vi hade mer gemensamt än vi nånsin trott förut. För några veckor sedan hände samma sak igen, med en annan tjej (kanske det är dags att börja säga kvinna nu när vi är över 40?). Jag träffade hennes dotter som är bipolär och när vi nystade i det hela så upptäckte vi att hennes mamma och jag ju känt varandra en gång i tiden, och mamman är också bipolär! Häftigt!

Kanske inget att vara lyrisk över; bipolär är ju en allvarlig sjukdom. Men jo att känna samhörighet när livet är som jävligast och att veta att det finns människor därute som man känner på riktigt och som har det som jag ibland. Det är häftigt på nåt sätt. Samhörighet som sagt.

Även på kursen om bipolaritet som min man och jag började på var det folk vi kände. Det kanske inte är så konstigt i och för sig, för staden är liten. Det vore kanske mera konstigt om vi inte känt igen någon alls.

DSC02046

Idag har jag varit och tagit prover. Både för Lithium och sköldkörteln. Det har visat bra bägge två under lång tid nu så jag hoppas att det fortsätter så. När man ska ta dessa prover så ska man fasta innan och det är det värsta jag vet så efteråt var jag verkligen vrålhungrig och ringde min mor för att höra om jag fick komma och käka frukost hos henne. Tyvärr väckte jag henne :-/ men visst fick jag komma dit. Jag tyckte stämningen var lite konstig. Jag vet inte. Ibland blir jag paranoid, det ingår liksom i mina skov. Så jag hoppas att det är så. Någon har kallat det för att jag har spöken i huvudet när det blir så här. Och visst är det så. Jag får för mig saker. Att människor förföljer mig eller vill mig illa, pratar skit, sprider lögner…. En gång trodde jag att min man kunde höra mina tankar genom taket/golvet. En gång när barnen var små fick jag såna paranoida föreställningar att jag inte kunde gå ut. Jag stod vid köksfönstret och såg de andra dagmammorna (jag jobbade som dagmamma då) som gick till vår grupplokal. Jag klarade inte av att gå dit. Jag klarade inte av att gå ut på stan för jag trodde att människor tittade på mig och gömde sig bakom hörnen.

Ibland stämmer ju känslor…. och hur ska jag kunna veta när och varför?

Jag har försökt finnas till på ett verkligt sätt idag. Inte legat och sovit på dagen, inte funderat på saker för mycket. Jag försöker att välja att simma istället för att sjunka… Fort går det inte. Och inte händer det särskilt mycket heller. I morgon ska jag jobba halvdag. Jag vet inte vad det är, men jag mår verkligen inte bra. Och det gör mig arg, besviken, ledsen. Och ingen ser, för jag visar det inte. Dom kan gå där och tro att allt är bra. Jag spelar min teater. Och jag spelar den bra. Ingen frågar hur jag mår på riktigt. Ingen vill höra mina svar.

I morgon kväll är det bipokurs igen. Jag undrar om min man har glömt det. Det tror jag. Det ligger inte i hans intresse att hålla reda på sånt. I helgen ska han åka bort. Det ligger i hans intresse. Jag ska simma på fredag efter jobbet och sen åka hem till Gabriella och ha filmkväll.

Det finns många tankar i mitt huvud. Dom trängs. Knuffar på varandra. Säger spydigt: flytta på dig för fan! Ja man kan skratta åt vad jag skriver. Visst kan man det… Ofta är det istället tankar som tänks och så börjar man om med samma tanke som slutar på samma ställe och sen fortsätter man på det viset. Det kan fortsätta ganska länge om man har otur. Då vill man hålla i skallen och skrika tills allt spricker.

Än vet inte Peter om det. Inte nån annan heller. Förutom ni som läser här förstås. Kanske jag är på väg in i ett skov. Jag vill inte visa det för Peter eller mamma eller Gabriella. Jag vill låtsas vara normal. Men det gör ju också att dom aldrig kan förstå. Inte fullt och inte helt.

Nu ropar kaninen från sin öppna bur. Jag vet inte vad han ropar förresten :-D. Disken ropar i alla fall. Jag har gjort hemmagjord pizza förut. Med för lite salt 😦 Och möglig fetaost till. Jaja, osten rensades bort och pizza utan salt dör man inte av.

Gonatt på er! ❤DSC02043

https://www.youtube.com/watch?v=VEdli2g_vB4

2 tankar om “Dåtid och nutid och en liten skvätt paranojja!

  1. Katarina R skriver:

    Sådär är jag också. Låtsas vara ”normal” vad nu det är för något. Man blir en allt skickligare skådespelare med åren. Och hur ska de förstå om man klistrar på sig en glad min och skrattar när ens inre gråter och döljer en massa smärta. Det är jobbigt att vara paranoid också. Tar så mycket energi. Just att läsa in en massa blickar, mimik, kroppsspråk och kommentarer som lätt blir övertolkade när man mår dåligt. Jag är överkänslig när det är så. T e x två personer som tittar på varandra i samförstånd när man sagt något i deras tycke korkat eller opassande. Just att se det och kanske läsa in mer än vad som egentligen sägs i olika situationer är skitjobbigt rent ut sagt. Vilket kan leda till ältande när man går igenom i huvudet gång på gång själva händelseförloppet. Ingen är väl så bra på att hata oss själva som när vi biplära är deprimerade och paranoida. Lite komiskt med distans hur egocentrisk man blir. Som om man ständigt står i centrum för andras ogillande. När de har helt annat i åtanke och har nog med sig själva. Blev lite långt detta…men du väckte dessa tankar. Kram på dig fina. ♥

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s