Ett liv med handikapp

Sitter på trappan på framsidan. Vädret är fantastiskt, glitter i sjön och en skön blåst – alldeles lagom. Men det är lite svårt att sitta här. Har tre dynor att sitta på och ändå får jag ont i rumpan. Inte lätt heller att balansera datorn på knäna. Mottagningen är inte så bra men är bättre på andra sidan huset egentligen. Fast där blåste det för mycket tycker jag. Det bästa är en filt på gräsmattan i närheten av parkeringen, men ibland kommer latheten fram och jag hade ingen lust att krångla med det.

I går var jag och storhandlade och sen  hämtade G. Hon hade massor med grejer som skulle med (hon ska va här i fyra dagar…).Nä det kanske inte var massor, men det var rullstolen, duschstolen och golvfläkten. Stort och åbäkigt. Saker som påminner mig om att hon har funktionshinder. Saker som andra 24-åringar inte behöver släpa runt på. Att få in alla dessa saker i bilen samt matkassar och annat bök… innebar ett smärre pussel som inte var enkelt att klura ut, och dessutom ganska tungt.

Men men. nu är hon här. Och handlandet gick bra det med. Jag tog min lilla vanliga konsumbutik i ett bostadsområde. Ingen storvaruhus, det funkar inte. Det är också en sån sak som andra inte förstår. Mitt och Gabriellas funktionshinder i blandad kompott. Jag är lite mallig över att det löste sig. Över att det trots våra svårigheter faktiskt går lite på rutin.

Väl här hemma var det uppacning, lite TV-tittande med storskratt som Andreas och jag faktiskt stängde dörrarna om. Det är så underbart härligt när hon skrattar, men hennes ticsljud kan även vara rätt så frätande. Andreas hade skalat potatis och jag gjorde hemmagjort potatismos och falukorv. Lite sent färdigt, men inga protester från nån. Förr hade G blivit galen då hon var väldig tidstok. Allt skule ske på rätt tid annars blev det utbrott. Jag blir snopen och lättad över att den tiden är över.

Sen skule det duschas och hon fick hjälp uppför trappan och ordninggjort med duschstol m.m. Sakta men säkert förvandlas vårt hus till att inneålla en handikappad dotter.

När duschen var färdig hade jag tagit mig an disken. Fröken G gjofde sig i ordning för sängen och jag bäddade i soffan. Ingen tv denna dag men det spelar ingen roll. Klockan bliev lite över tolv och det var rätt okej.

Idag har jag lindat mitt ena ben som hade kramp när jag vaknade. Jag tror det blir när kedjetäcket glider av mig, när det lägger sig på ena sidan av mig. Nu för tiden vet jag hur jag ska bädda i sängen för att det ska ligga kvar men i soffan funkar det inte. Får testa mig fram och nu är benet bättre.

Blåsten tar i och solen försvann och arslet har domnat 😀

Have a nice day!

4 tankar om “Ett liv med handikapp

  1. Katarina R skriver:

    Vad mysigt att du har både dottern och sonen hos dig. Och vad kan vara bättre än att få komma hem till mamma och få hemmagjort mos ? 🙂 Ha en fin Fredagskväll ! ♥

    • Polär Marielle skriver:

      Ja hemmagjort mos är gott. Att ha dom här båda två är ju ungefär som gamla tider. Känns både jobbigt och kul. Jag klarar mer än jag tror, även om jag gärna skulle sitta och ta det lugnt istället för allt jobb det innebär.
      Kram på dej ❤

  2. Terese S skriver:

    ❤ underbart att ha familjen samlad!
    Jag åker iväg nästa vecka så jag kommer inte hinna kommentera dina fina inlägg. Var inte orolig, jag ska på roligheter som jag verkligen behöver just nu, helst i förra 🙂
    Stora kramar ❤

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s