”För att det fungerar”

Jag försöker att
– simma en gång i veckan – för att vatten ger mig ett inre lugn och att det är viktigt för mig att klara av att slutföra något och att prestera liiiite mer nästa gång.
– träna på gym en gång i veckan (egentligen borde jag träna oftare för att det ska ge mer resultat) – för att jag tycker om att ”ta i” och känslan av träningsvärk ( ) och förhoppningen om att det kan ge nåt litet resultat.
– sitter med i en styrelse – för att sträva efter förändringar i samhället. För att jag tycker att det är viktigt.
– har nyligen gått en kurs – som varit oerhört viktig för mig. Jag har känt igen mig i andras berättelser och det har gett mig ett egetvärde, upprättelse för att jag känt mig som en sämre människa i livet ibland.
– Vara utomhus – gå promenader, känna lite mindfulness; sitta och se på vår vackra sjö, fota naturens gång.

Jag klarar inte att städa, tvätta fönster lika bra som andra, fara runt med dammsugaren i hela huset. Min dotter är duktigare på att damma än vad jag är. Jag klarar inte min ekonomi, jag kan få panikångest i affärer så det kan ta upp till timmar att ta mig ut ur en affär, klarar inte att prova kläder i ett omklädningsrum, jag klarar inte av att vara på vissa platser med mycket folk,
ibland klarar jag inte att gå ur sängen; skratta åt en rolig tv-serie, diska. tvätta, laga mat… och ibland gör jag alldeles för mycket på samma gång; far omkring i affärer och köper för mycket av allt, kör bil så det känns som om den flyter ovanpå vägbanan, pratar med alla och ler mot alla, skriver långa brev och mail och gör mig osams med folk, eller telefonsamtal där jag gör bort mig även om jag ofta får som jag vill. Ibland har jag fruktansvärd ångest både för sånt som varit dumt men även sånt jag gjort bra och ibland blir jag faktiskt paranoid; på riktigt. En gång har jag haft svåra hallucinationer….
Hur ser din fritid ut?
Vill du byta?

4 tankar om “”För att det fungerar”

  1. Katarina R skriver:

    På vilket sätt får du ångest av det du tycker att du gjort bra ? Prestationsångest ? Tycker du är en riktig kämpe !♥

  2. Polär Marielle skriver:

    Ja det där är lite knepigt. Jag vet att jag har gjort något bra och ändå börjar jag älta att jag kanske pratat för högt, skrattat konstigt på fel ställen, är för tjock osv. Allra mest handlar det om att jag får ångest över att jag har utmärkt mig överhuvudtaget. Människor har tittat på mig, haft åsikter om mig osv. Lite paranoidbesläktat på nåt vis. Fast i efterhand. Jag tycker t.ex. om att föreläsa och när jag står där så vet jag att det fungerar, att folk tycker att det är bra – det ser man ju på dom plus att dom ställer bra frågor och är intresserade osv. Jag kan flyga på små moln efteråt…. i en timme eller två…. sen är det klippt, för då kommer ångesten.

    • Katarina R skriver:

      Oki då är jag med. Förstår. Trist när man blir sådär dömande och kritisk mot sig själv i efterhand. Ältandet är hemskt och tar så mycket onödig energi som man behöver till annat. Bra att du syns och hörs. Kommer så mycket gott från dig. 🙂

      • Polär Marielle skriver:

        Ja visst behöver man ha energin till annat. En del saker som händer i huvudet kan man nästan inte styra över. Man kanske kan lära sig, men jag tror en del saker är nästan omöjligt.
        Tack också för de sista orden där.
        ❤ Kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s