Sjuk part three

Det kanske är bättre att jag skriver i morgon. När jag är själv. När jag kan spela musik samtidigt. Just nu sitter jag här i väntan. På? Natten? Jag tycker ju inte om natten när jag är så här sjuk. Men jag går på sobril nu. Det är skönt. Lite mjukt så där. Nej jag är ingen knarkare, men jag måste faktiskt komma ner lite. Jag måste få lugn i huvudet. I kaoset. Bara värsta hypomanin är över så blir allt bättre.

Jag mår sämre när jag är själv. Ändå så är det liksom ett falskt mående. Jag behöver få vara själv. Och ändå vill jag ju inte må dåligt. Svårt att förklara. Men jag vill finnas in the truth.

Äsch, babbel. Jag skriver mer i morrn.

Kramar till er som orkar finnas för mig. Tyvärr finns det dom som jag trodde/tror är mina vänner som nu liksom inte finns där. Det gör ont nu när jag behöver dom. De säger ”Alla vill inte veta allt”. Hur ska man tolka det?

4 tankar om “Sjuk part three

  1. S skriver:

    Jag tror att ”alla vill inte veta allt” betyder just det. Oftast vill människor ändå väl, men om de rör sig på ett område där de inte har kunskap och som väcker rädsla så är det lättare att stänga av. Kanske har du märkt det någon gång ibland när det gäller din dotter också, att folk blir osäkra när något sticker ut? Rädsla är en stark kraft.

    Jag hoppas innerligt att du ändå har några vänner som är modigare än så!

    Kram! ♥

    • Polär Marielle skriver:

      Ja jag förstår ju hur du menar, men jag har väldigt svårt för att bara låta det vara så. Jag tycker att man behöver prata om psykiska svårigheter för att samhället ska bli bättre för oss, likväl som jag tycker att det är viktigt att folk lär sig om autism. Det finns fördomar och okunskap men jag skulle vilja jobba bort dom. Det är ju sånt som gör att livet ibland blir nästan outhärdligt och jag tycker inte att det ska vara så. Speciellt inte för min dotter.
      Jo jag har vänner som är modiga.
      Många kramar!

      • S skriver:

        Fast du är väl en av dem som inte håller tyst! Det är beundransvärt. På ett sätt vet jag hur mycket kraft det kan ta, skulle egentligen gärna vara en av dem som går med i föreningar, skriver böcker, blir intervjuad… men jag har redan använt upp mitt ”aktivist-kapital” på en annan fråga och måste hålla låg profil. Men tro inte att den energi du lägger på att upplysa folk är helt bortkastad, det kan gå väldigt mycket långsammare än man skulle önska, för en del personer tar det åratal innan poletten trillar ner, och det är nog rätt omöjligt för en enda människa att sopa bort alla fördomar, men tro aldrig att det du gör inte spelar någon roll! Det ligger och gror där under ytan hos folk…

        Kram!

      • Polär Marielle skriver:

        Tack vad du är snäll. Jag kan faktiskt ta till mig det du skriver. Det ligger mycket i det. Många kramar!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s