Så här dåligt vill ingen må

Jag har  legat i sängen i princip hela dagen. Hjälpte Peter in med motorn ner i källaren samt att dra ur en plugg i båtbotten. Egentligen skulle jag ha hjälpt till mycket mer med att  dra upp båten, men jag klarar inte nånting.

Vi pratade om psyk förut. Jag tror att vi är lika rädda och osäkra bägge två.

I morrn skulle jag till psykiatrin och informera om föreningen, men jag får nog tyvärr ringa återbud. Helgen med Gabriella får helt enkelt Peter ta hand om. Jag ska försöka bo på övervåningen och vara ifred. Gabriella har fått mjällschampo som hon behöver hjälp att massera in, så det ska jag göra. Måndag ska vi ut och äta med mina gamla arbetskamrater. Så där som vi gör ibland. Jag är den som brukar arrangera det hela. Jag antar att jag får krypa till korset även där och avboka. Jag har ju alltid varit med och varit den som drivit det hela så det blir av. Men så är väl livet. Ibland blir det krock rätt in i väggen. Det går inte att göra så mycket åt det. Tyvärr.

Det finns några och speciellt en som har sagt till (skrivit) mig på skarpen. Och jag måste inse att det går inte att göra på annat sätt än att lyssna.

Ett möte med min chef här hemma på fredageftermiddag går nog att få till. Jag vill inte avboka och inte flytta fram, men om jag måste så gör jag det ju.

Älskade vänner, så här dåligt vill ingen må.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s