Efteråt

DSC_3446

Jag vet inte om det är över för denna gång. Eller om det bara är en paus.
Det brukar börja med en mani. Och det gjorde det förstås även denna gång.
Ingen kan förstå, det underbara.
Ingen kan förstå att alla konstiga saker jag gör, för mig är hjältedåd.
Jag kan sitta här och tycka att jag varit en idiot.
Andra kan höja på ögonbrynen och inte förstå.
Sen finns det de som inte märkt nånting, som inte vet de hemligheter jag döljer.
Som bara tror att jag varit glad och trevlig.
Hur ska dom förstå att den där glädjen varit ett tecken på att jag varit sjuk?
Jag skulle vilja att någon sagt stopp. Att någon … fast jag vet inte.
Jag tror tyvärr inte att jag skulle ha lyssnat. Jag tror inte att jag hade förstått.
Det som gör ondast är att det alltid varit så här.
Alla jävla år. Jag skulle vilja skrika FAN! Jag skulle vilja vara normal.
Och jag har sagt att jag inte skulle ha varit så stark då.
Att jag vill ha min styrka och jag vill kunna allt som jag kan.
Att jag vill vara jag.
Men det tär. Jag kanske måste förändra mig och mitt liv.
Jag lever i en fantasibubbla. Men jag vill ändå vara jag.
Fast utan manier.

4 tankar om “Efteråt

  1. Maria E skriver:

    Du är precis underbar som du är 😀 och vad är att vara normal ? jag förstår hur du menar och dina berg o dalbanor är lite mer än många andra …. men du är den du är och det är jag tacksam för och snart får vi försöka hitta nån dag vi kan ses …kram

  2. Katta skriver:

    Hoppas det är över för denna gång. Kram/Katta

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s