Min militär

Livet är ingen lek. Jag tänker på min militär, så långt ifrån mig. Än så länge inga allvarliga aktiviteter, patrullera och vara väktare men allra mest öva.

Tanken har slagit mig så många gånger; tänk om det blir på riktigt… Tänk om han åker utomlands. Till ett riktigt krig nånstans. Ja ibland slås jag till och med av tanken att det kan bli verklighet hos oss. Kanske inte nu… men vem vet när, med tanke på politiska vindar som drar.

En gång var läget som nu… och militärer åkte ut. Man trodde det skulle bli kortvarigt…

Jag tänker på min lilla kille. Så smal och go. Han hade långt hår ett tag. Han var så himla söt i det där håret. Han är söt nu också förstås, fast lite mera man 🙂 Tränade armmuskler, bredaxlad och stubbrakat hår.

I helgen har det varit lite strul måste jag säga. I fredags kuggade han i uppkörningen. Peter försökte tala honom till rätta, att han skulle vänta med nästa uppkörning och få mer tid att övningsköra istället. Han blev jättesur. Eller han var redan sur. Sen skulle han ut och festa. Jag skrev till honom på facebook. Inte ens på lördagen hörde han av sig. Det kan låta larvigt alltihopa men i själva verket är det kanske inte det… Han hade nämligen bokat ny uppkörning innan vi ens åkt upp till Lule i årsskiftet.

Jaja. Inte ville jag att han skulle tjura så där. Och alla tankar som drog igång i hjärnan.

Men nu har vi alla fall haft kontakt men tjurigt är det ändå.

Usch han är så långt bort.

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s