Jag behöver inga råd……

Ibland får jag tips och råd om saker och ting. Det är omtänksamt. Men eftersom det inte funkar blir det fel. Ibland behöver man bara få vara ledsen. och skriva av sig ledsamheten.

Utan att få råd utan mera en liten kram istället så ska jag alla fall berätta lite hur vi har det.

Vi har ett hus som kostar pellets, el, telefoner, TV, datorer, olika renoveringsprojekt…. (m.m.). Vi har två bilar som vi kör långt med. Dels till våra jobb ca 9 / 4,5 mil enkel resa. Dvs tur och retur är dubbelt så långt. Ja vi får ut lite på skatten till sommarn, men det är väldigt lite. Jag kör mycket i jobbet och tycker att det är skönt att ha min egen bil fast reseersättningen aldrig täcker upp allt…. Bilar innebär inte bara bensin utan även service, saker som går fel m.m. och det ska förstås köpas olja m.m. Vi tycker även om att åka på småturer med bilarna. Då tar vi ju min 4wheeldrive som man kan åka i buschen med. Ett intresse som jag inte vill ge avkall på. Peter har segelbåt men det bekostar han ju själv.

Tyvärr är jag väldigt dålig på att planera när det gäller mat. Det är sällan jag lagar mat överhuvudtaget. Ibland blir det över av helgmaten och då tar jag till jobbet men annars får jag ju fixa annan mat. Det har never hänt i mitt liv att jag står och lagar separat mat för att ta med dagen därpå. Förr när barna bodde hemma lagade vi förstås mat varje dag. Nu är det ofta skräpmat som gäller. Det blir dyrt i längden. Speciellt eftersom jag alltid är hungrig när jag handlar på eftermiddan. Det innebär t.ex. att jag rafsar åt mig guldnougater eller annat godis och ibland fikabröd.

Om jag är manisk så rafsar jag åt mig vääääääääldigt mycket. När jag kommer hem funderar jag på vad jag ska göra med det jag handlar. Eftersom jag inte vill ha skäll av min man så gömmer jag det. Och glömmer det.

Förra veckan åkte vi till Västerås. Jag tycker egentligen inte att jag handlade extremt mycket. Man måste ju unne sig litte ibland…. Såna saker skulle funka om jag lät bli allt godis andra dagar istället.

Livet är som det är. Det kostar det det gör. Jag tänker inte göra avkall på varken hus, bil eller jobb. Så jag måste inse att det är andra saker som måste jobbas bort. Och klädinköp måste jag få göra. Herregud, jag kan inte gå i gamla trasiga kläder jämt heller :-/

Nej, det är godis och fikabröd och skräpmaten som måste bort. Jag måste hitta en strategi för det. Om jag inte vore så frusen om händerna så kunde jag frosta av och inventera frysen som bor i vårt garage :-/ Då drömmer jag om att ha små fina matlådor i rad och i ordning 🙂 . De frysta bären från i somras och alla kantarellerna kunde få bo längst ner och sen glass som är det bästa jag vet och sen lite fiskpinnar och köttbullar och pyttipanna och ovanpå detta kom då matlådorna. Vilken dröm!

Men hur och varför ska jag städa frysen när resten av huset ser ut som pannkaka!? Jag har städat mycket när barna var små. Då bodde vi i lägenheten i stan. Den var mindre än ett hus och jag hade hand om hela lägenheten. Jag hade rutiner för allt. Nu försöker vi dela upp saker och eftersom min man är en man som strör saker huller om buller klarar jag inte av att ha ordning på resten. Det funkar inte. Och det beror inte bara på mig…..

Ja…. där kom en bild av mitt liv. Som är sann. Och jag vet inte om jag vill förändra så jäkla mycket egentligen. Jag behöver inte gå i senaste frisyr och märkeskläder. Det gör mig detsamma totalt.

Jag har som sagt vad jag älskar och prioriterar i mitt liv.

Så ja….. jag är väl en skit som råkar gråta. Jag får skylla mig själv.

Min man har haft cancer, jag har barn med autism som har haft stora utbrott och kastat saker så jag är ganska trött och sliten. Sen fick hon en neurologisk sjukdom som blev den största sorgen i mitt liv. Själv måste jag dras med att veta att jag har en psykiatrisk diagnos. Det finns mycket mer än detta…..

Jag tror att jag kan få gråta ibland. Och min diagnos innebär tyvärr att jag får självmordstankar. Det är inget jag väljer, det är jävligt jobbigt. Men hittills har jag överlevt. Det är bra gjort!

Jag behöver inga råd, så jag får väl skylla mig själv. Jag behöver nog mest lite kramar ❤

 

16 tankar om “Jag behöver inga råd……

  1. K skriver:

    Jobbigt med ekonomin ibland. Sånt sliter att grubbla över. Mitt handlande går också över styr ibland men inte så ofta numera. Annat var det några år tillbaka i tiden. *Förtränga*. Något annat som kostar väldigt mycket är mediciner.Tänk att slippa den kostnaden. Vad mycket mer pengar det skulle bli i plånboken. Fast förödande att ens tänka tanken att sluta ta dem. Trist att du mår så dåligt.:-(. Känner med dig. Många varma Kramar mitt i allt det jobbiga ! ♡

  2. Miss Khaos skriver:

    Då skickar jag en kram till dig! ❤

  3. isabella skriver:

    Skickar en kram till dig! Många gånger är det inte råd man behöver, bara en kram och omtanke.

  4. S skriver:

    Kram och jag gillar dig!

  5. Maria skriver:

    Kram till dig min fina vän ❤

  6. Stina skriver:

    Stor kram från mig !!

  7. Eva Sk skriver:

    och..många kramar till DIG från mig

  8. Stina skriver:

    Jag kommer från bipolärforumet – inte jätteaktiv men finns under namnet DAngel =)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s