Trött!

Vårat hem är inte handikappanpassat. När Gabriella bodde hemma var hon mycket mera rörlig; hon klarade att gå i trappor och kunde vara ute själv; balansen var bättre. Hennes utbrott var däremot större och perceptionsstörningarna. Hon kunde bli vansinnigt arg på att en skåpdörr stod på vid gavel när hon kom ut i köket. Nu har hon bott i sitt eget hem i flera år och skaffat sig ett sätt att leva anpassat utifrån sina egna behov. När hon kommer hit i vanliga fall så kan visserligen Peter och hon bli vääääääldigt osams, men jag behöver inte stå med allt då. Peter lagar oftast mat och kan hjälpa till när hon ska upp och ner från övervåningen. De blir fortfarande väldigt osams ibland och jag kan faktiskt tycka att det är skönt när det bara är hon och jag. Nu har hon varit här i två dagar (eller en och en halv). Jag är helt slut. Utbrott, saker hon behöver hjälp med, jag skulle vilja sätta mig i ett hörn och gråta…
Så här är livet i Huset på landet idag…. Men man får se framemot att det kommer säkert en skrattstund nån gång senare under dagen, det brukar det ju göra.

Jag är fruktansvärt trött.

Jag var tvungen att få ur mig frustrationen…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s