Skriver av mig lite ilska kanske

IMG_0617Igår kom dom hem, seglarna. Gabriella och jag hade varit inne i stan och precis kommit hem när dom ringde och sa att dom var på väg med bilen från båten. Eftersom det inte var sena kvällen så gick det ju bra. Gabriella och jag var i badet precis när dom kom. Gårdagens bad gick bra. Jag vågade mig ut lite längre men ändå inte jättelångt. Jag är rädd, men vill inte bli kvar i rädslan, så jag är fast besluten att komma över den. Lite i taget, men ändå inte för mycket. Nån sandalkastning som vi brukar ägna oss åt låter jag bli. Det är en lek som G och jag brukar göra varje sommar när vi badar. Nämligen att vi kastar mina sandaler i vattnet och sen har kapptävling för att hämta dom. Ibland kör vi ”Ett skepp kommer lastat” också och då älskar hon att vi hittar på så fula ord som möjligt. En lek som verkligen livar upp. Jag älskar att se henne så där glad. Men som sagt, nu får det vänta.

Gabriella och jag hade som sagt varit inne i stan. Jag behövde till apoteket och handla ganska mycket. Känslan av att hon skulle vara själv här hemma var inte så bra, så när hon också sa att hon inte ville det, blev beslutet ganska lätt. Vi tog med hennes fläkt och lite böcker och så lämnade jag av henne i hennes stuga under tiden som jag handlade och var till apoteket. Innan vi kom iväg härifrån höll jag på att bli tokig. Det gick så trögt för henna att bli färdig. Hon skulle göra hundra driljoner saker och allt gick jättesakta. För varje sak kom hon på ytterligare saker. Jag kan liksom inte förstå hur det kunde gåIMG_0689 till så där. Omständigt till tusen! Mitt i allt vill man inte hjälpa till heller för då tappar hon fokus och får i alla fall inte ihop det på slutet vilket innebär att saker glöms.

Men som sagt – väl på plats – gick allt bra. När jag skulle åka och hämta henne för hemfärd köpte jag med korv och mos från grillkiosken så slapp vi tänka på mat när vi kom hem. Det var verkligen en kanonidé från mig måste jag säga! 😀 Vi åt i hennes stuga direkt ur teflonförpackningen med plastbesticken så det bara var att slänga allt. Ingen disk 🙂

Mina ”män” hade haft toppendagar till sjöss och det kan man ju förstå. Själv har jag ju lite svårt för just det dom tycker om. Gassande sol hela tiden, stunder ute på stora vatten där man inte ser land nånstans. Peter försöker ju hela tiden (även innan detta) att få med mig. Det är möjligt att jag tycker om segelturer på en dag och inte för långt bort osv, men just att jag ska göra det FÖR ATT han tjatar eller pratar om det. Jag skulle vilja säga ”Jamen det låter roligt, jag kan följa med dit” självmant liksom. Nu kan jag mycket väl säga så till slut, men om det är för att jag tycker så eller för att jag liksom kapitulerar och tycker synd om honom på nåt sätt, det vet jag inte och det är ju en sån sak som blir jobbig.

Dessvärre ser jag genast på honom att han är rastlös och vill iväg på nåt nytt. Det gör mig så irriterad. Han klumpar ihop Gabriella och mig till ett. Alltså om vi inte vill följa med på det han vill göra så får vi IMG_0703ju vackert ta hand om varann. Det går inte att ändra på.

Redan nu är det diskussioner om mat, handlande, pengar, vem som vill sätta sig i en varm bil eller kontra vem vill stanna hemma? Dom har inte varit hemma i ett dygn än och jag vet att dessa diskussioner kommer att utge explosion hos Gabriella vilket innebär att jag kommer att ge vika för att slippa utbrott, dvs jag åker till samhället och handlar det som behövs, vilket också innebär att det handlas för mina pengar.

Gabriella och jag hade bestämt pannkakor idag, vilket männen inte vill ha, vilket innebär att jag behöver handla eftersom Andreas vill ha nånting och sen behöver jag laga mat i dag i alla fall trots att det är en sån sak som jag har längtat efter att Peter ska komma hem och göra.

Nej men herregud, vad håller jag på med!? Skriver av mig lite ilska kanske. Inte nåt att ändra på. Så här har alla våra år varit, men allra mest vill jag nog säga att så här kan ett familjeliv faktiskt vara. Ute på landet, med diagnoser som kan innebära explosioner om konfrontationerna blir för stora och en ung man som inte varit hemma på jättelänge och som jag vill ”skämma bort” lite 😉

Kram på er därute! Var rädda om bra relationer!IMG_0657

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s