Lejonet

Bara för att hålla igång mitt bloggskrivande….. Idag (för en liten stund sen) ringde hon. Vi hann bara prata en kort stund och så knackade det på hennes dörr. En personal. Vi la på och hon skulle ringa upp. Nu har det nog gått kanske tio minuter och hon har inte ringt. Jag vet att jag är helt nojjig. Att så här hade jag inte betett mig för ett halvår sen, eller ens en och enhalv månad sen. Hon mår så himla dåligt. Jag kan inte göra nåt. Jag vet inte vad jag ska göra.

Nästa vecka ska jag få anhörigstöd hos psykiatrin. Hon ska till sin samtalskontakt någon dag efter. Medicinen är sänkt.

Vad mera kan man göra??? Jag vet inte. Jag skulle vrida mig utoin, ta bort hennes onda inuti. Jag har det inte så bra med mig själv heller. Hypoman? Så jäkla lättirriterad på jobbet. Skulle nog kunna ställa mig och skälla ut chefen om det skulle vara läge…. Inte så smart kanske.

Kram på er därute. Reta mig inte för då blir jag ett lejon!!

2 tankar om “Lejonet

  1. Eva Sk skriver:

    En kram kan DU kanske behöva eller två !

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s