Förlåt

Förlåt mig världen. Du stora riktigt otäcka. Oändliga. Du som gör det svart om natten. Ja nu för tiden till och med på sena eftermiddagen.

Förlåt mig alla vackra löv och torra grenar. Förlåt för att jag inte vandrar på en stig av hård jord. Förlåt för att jag inte alltid är tacksam. Jag har ju så mycket omkring mig som jag älskar. Och förlåt för att jag ibland hatar mig själv, till och med äcklas.

Förlåt mig. Jag borde le mera. Och visa kärlek till min man oftare. Jag borde inte säga så mycket hårda ord. Men…

Förlåt för att jag skrattar så fånigt. Flamsigt. Förlåt för att jag inte är seriös. Förlåt för att jag egentligen är en idiot. Förlåt för att jag kanske har ADHD. Förlåt kära kurator på psykiatrin, för att jag är så konstig. Förlåt för att du inte förstår dig på mig. Förlåt för att jag inte alltid har svar på dina frågor. Jag ska inte störa dig mera. Förlåt för att jag gjorde ett jäkla dumt försök till. Jag var på anhörigstöd hos dig och min dotters samtalskontakt. Jag ville träffas mera, få prata mera, jag tyckte inte att en timme räckte. Så jag gjorde ett försök till. Jag bokade en tid med dig. Förlåt mig kära kurator, det var så jävla dumt.

Och förlåt kära livet. Nu kommer min man hem och han tror att jag sexchattar. Det gör jag inte längre. Förlåt att jag en gång för flera år sen gjorde det. Jag har ingen kontakt med den mannen längre. Snälla snälla kan du nångång sluta förebrå mig….

Och förlåt mig jorden för att jag inte tar in posten och inte går långa promenader. Förlåt för att jag är så dålig på att uppfostra mina djur. För att Solkatten går på bordet, och för att Ballebuskaninen springer och gömmer sig när vi ska klippa klorna på honom.

Förlåt för att jag är bipolär. Så jävla dumt. Vilket påhitt! Jag gråter på jobbet och tänker att jag är en dålig skit. Och jag gråter för att jag inte orkar. Jag lider om natten när jag borde sova. Ibland kvider jag och rullar ihop mig till en boll.

Förlåt mig för att jag inte…. är normal. Och förlåt för att jag inte städar bättre och oftare. Förlåt för att jag inte är den bullbakande bondfrun som jag skulle vilja vara.

 

6 tankar om “Förlåt

  1. isabella skriver:

    Du behöver inte be någon/något om ursäkt.
    Jag känner verkligen igen mig i vissa delar som du skriver. Vi har en sjukdom, men vi är så mycket mera än den.

  2. K skriver:

    Förlåt om jag stör men jag gillar dig. Du är en skön person. Du mår dåligt nu och ser bara allt det du tycker är negativt med dig själv. Det ser inte jag. Jag ser en go tjej som vill allt och alla väl men som ställer för höga krav på sig själv både privat och yrkesmässigt. Speciellt nu när hon behöver se på sig själv med lite snällare ögon när inte orken finns där. När alla ledsna och ångestfyllda tankar står ivägen för att hon ska må bra. Hon är du och du är en bra person i det mående du nu befinner dig i. Tro inget annat. Du är allt annat än värdelös även om dina tankar säger dig det. Du är fin inifrån och ut. Mitt i ditt virrvarr av negativa tankar om dig själv så är du fin. Jag lovar. Mörkaste natt ska ljusna. Stor kram! ❤

  3. K skriver:

    Halloj igen ! Jag skrev förlåt för att anknyta till din text. Ville understryka att du inte ska säga förlåt för dig själv. Blev lite vitsigt om du förstår vad jag menar. Men jag är likadan när jag mår sådär dålig ber hela världen om förlåtelse då. Det är hemskt att känna så går nog inte förstå om man inte själv upplevt det. Känner så med dig ! Kramar

Lämna ett svar till Polär Marielle Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s