Rådlös

I går när G ringde mig så sa hon att hon hade haft så dåligt självförtroende  i några dagar. Och jag hörde verkligen på hennes röst att det inte var bra alls med henne. Idag har vi pratat igen och nej det känns som om depressionen har ramlat ner i ett nytt, sämre läge. Jag känner mig maktlös. Och min superkraft som fanns för ett tag sen är borta. Jag vet inte vad jag ska göra. Vi behöver nån form av hjälp; G och jag. Men jag vet inte vad och jag vet inte hur eller av vem. Hon är förstås mitt ansvar, så är det ju, och jag gör allt för henne. I slutänden är det förstås jag som orkar. För att jag är hennes mamma. Och inte vilken mamma som helst…….

Fast … jag vet faktiskt inte vad jag ska göra.

Kram på er därute i cyberspace! Säg inte åt mig att släppa taget, eller att jag måste ta hand om mig själv eller vara sjukskriven igen. Men annars…. jag är rådlös över vår situation, så ja… I’m ready to listen to you….