Tankar om ett tänkande

IMG_0075Jag är trött. Det är väl inte så konstigt. Och så har jag vrålmens. Jag kan sitta på toa och det bara rinner. Jag vet att det finns piller mot det också. Jag skulle på hembesök idag. Bytte ut min lediga onsdag och tog ledigt i måndags istället. Men förutom min  vrålmens har jag även diarré, så jag har ringt och avbokat dagens besök också. Visst blev det här ett fruktansvärt äckligt inlägg…

Jag avbokade mitt hembesök och nu går jag här och sölar. Jag skulle kunna ta ut en ledig dag idag också. Vädret är totalt underbart. Jättevarmt och fågelkvitter. Men på jobbet har datorn pajjat och jobbtelefonen, så jag skulle behöva ringa supporten och få hjälp, så jag kanske borde åka då… Och så behöver jag handla. Bland annat bindor, i mängder 😀

Totala ilandsproblem.

Jag har skrivit ner stödord och tankar kring Gabriellas fantasiutveckling, hur det kom sig från början att hennes liv började handla om andar. För  henne är det ju en religion och ibland tänker jag att man inte säger till en djupt kristen människa: ”Det finns ingen Gud”. Däremot försöker vi alla säga till Gabriella att det inte finns några andar. Och när hon säger Jo för mig finns det andar, så tycker vi att hon har fel.

Kan vi egentligen göra så? Har vi rättigheter att försöka ”jobba bort” hennes andar?IMG_0074

Bland alla stödord som jag skrivit, så har jag även lagt ner de visuella hjälpmedel som vi hade runt jul. För jag tror att det är viktigt.

Livskvalitet, struktur, planeringar, sociala berättelser. Rita och skriva. Kreativitet. Men det verkar som om bara jag kan och vill prova mig fram i detta.

Min läkare frågade mig i måndags om jag ville sätta ut alla mina mediciner också. Det är bra att hon testar mig. Samtidigt blir jag rädd. Vad sitter dom på sina möten och säger om mig egentligen? ”Ooooo med den mamman är det inte konstigt att dottern blivit sjuk….” ???

Jag ska ta hem mitt ”barn” och ge henne en bra sommar. Jag tror på det. Jag tror att vi ska klara det. Om jag klarade en hel vinter så klarar jag fyra veckor på sommaren.

Jag saknar den där jäkla människan som är min dotter! Jag vill testa om hon kan komma fram igen. Innanför bubblan. Hon kanske får mera ont av sin neuropati igen, men då får det bli så.

Jag talade om för henne att personalen tyckte att hon blivit klarare i kontakten och kändes bättre. Jag visste att det kunde ge bakslag när jag berättade. Och det gjorde det. Nu är hon IMG_0073sämre igen. Det är jättesynd, jag skulle nog ha hållt käften. Men … det visar också något. Nämligen att hon kan styra över det lite. Precis som att hon vill visa dom att hon inte alls mår så bra som dom tror.

Nu måste jag ju få bort det där alla fall, och än vet jag inte hur, men jag kommer nog på nåt.

Ja  ni kära vänner…. hon är en gåta, hennes tankevärld är inte lätt att förstå. Men det går. Om man är öppen. Openminded.

Nu ska jag nog pallra mig iväg till jobbet i alla fall. Senare idag ska jag på styrelsemöte.

Kram på er och hoppas ni får en fin dag!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s