Trött och surt inlägg

IMG_0032Jag är så trött. Så förbannat trött. Gabriella kom hit i måndags. Igår badade vi, härligt. Jag vågade mig lite längre ut sen sist, men hade koll hela tiden så jag inte skulle kolapsa innan land. Gabriella pratade med en ande som hon haft med sig, och jag ville avleda henne så vi hade sandalkastning i närheten av land. Sandalkastning innebär att jag tar av mig en sandal och så kastar vi den så den andre ska simma efter och varje gång man får tag på den ska man säga ett ord som börjar på den bokstav som förra ordet slutat på, typ ”Ett skepp kommer lastat” alltså. Det är en rolig lek, men nu var jag noga med att G inte kastade utåt utan åt sidan. Det gick som sagt bra.

Peter skulle ge sig ut på segeltur och vara borta några dagar, nästa vecka skulle ha åka lite strödagar hade han sagt. Men sen visade det sig att han hade bestämt sig för att vara borta en vecka, onsdag – onsdag. Jag blev uppriktigt sur på honom. Riktigt riktigt sur faktiskt. Men han åkte ju förstås.

Nu gäller det att vi hittar på saker som jag ändå tycker är lagom och klarar av. Lite utflykter och bad och förhoppningsvis mat på altan. Det låter kanske som om jag underskattar mig själv… men det känns övermäktigt alltihopa. Jag måste ju. Men på nåt sätt kan jag tycka att det är orättvist.

Han säger att han är spänningssökare och eftersom det inte blev nån segeltur med Andreas och ej heller nån fjälltur pga att han har ont i sin arm, så måste han få åka nånstans och då blir det segelbåten. Jag vill ju ha en vecka själv, så det är inte det detIMG_0039 handlar om, men då menar jag SJÄLV. Nu är G här och det är lite pyssel kring det faktiskt. Visuella planeringar och en del hjälp med saker och ting. När planering för sommaren gjordes så var det inte tänkt så här…

Jag klarar ju av det här, så det är inte det som är svårigheten egentligen. Det jag är sur för är orättvisan. Så mycket som jag kämpat detta år för Gabriellas skull… Inte kan jag säga att jag sticker iväg och så där. Jo om det är riktigt planerat, men även då är det oroligt och svårt.

Så jag skulle vilja dunka huvudet i bordet eller dra täcket över huvudet. Men det är bara att stå på benen och göra det omöjliga.

Kram på er. Förresten… Gabriella har börjat prata högt igen och om sina andra andar inte bara Saruman. Det gör mig trött också. Jag vet inte vad jag ska göra, hur jag ska bemöta…

IMG_0061

2 tankar om “Trött och surt inlägg

  1. S skriver:

    Skickar en kram och en förhoppning om att det ska bli bättre, även om jag inte vet hur…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s