Och jag önskar mig en bättre jul

dsc00043Gabriella är här. Jag sa till en arbetskamrat igår att det är lite konstigt, förr så kunde jag tycka att det var fruktansvärt jobbigt när hon skulle komma till oss. All stingslighet, alla utbrott, allt som skulle vara på hennes vis, alla grejer som hennes far inte kunde förstå och därmed inte kunde visa hänsyn till, alla kastade saker, alla skrik. Min mage som var som frätande syra när jag gick ner i tvättstugan och inte visste vad som hände i huset.

Och nu… tycker jag om när hon kommer. Jag tycker om när hon och hennes far ser på film tillsammans, hennes skratt och sen den sköna känslan att hon får sova ut. Känslan när vi går tillsammans ute på gården. När hon bär omkring på min kanin. Sommarens bad. Och att hon lärde sig klara sig själv igen… fixa té och smörgås, plocka fram lunch ur kylen, bädda rent i sängen…

Jag berättade för min arbetskamrat om den hemska vintern. När G stod på alla fyra och bad till sina andar, naken för att bli förödmjukad, en gång bajsade hon ner sig när hon låg där på golvet, en gång låste hon in sig på en toalett när vi var på sjukhuset och skulle röntga hennes hjärna hon bajsade ner sig och smetade bajs på väggar och handtag… När jag lyckades komma in så skulle jag hålla ordning på min dotter som var ”borta” och sådsc07478 skulle jag städa efter henne. Ändå tror jag att det fanns en stor del tvång i det hela. En av alla de där ”grejerna” hon haft för sig som sedan gått över om man inte fokuserat på det. Och varje höjning av seroquelen som gjorde henne sämre och läkare och sjuksköterska som vägrade lyssna på mig. Och mitt sista desperata brev som gjorde att chefen ringde upp mig och sa ok till sänkning.

Jag tror inte att varken sänkning eller pedagogik har gjort allt, tid har gjort mycket, tålamod, lågaffektivt bemötande, aktiviteter som fyllde hennes dagar. Att vi fanns omkring henne hela tiden och drog upp henne när hon la sig ner. Varje gång varje gång.

Glädje. Vår lilla föredetta granntjej. Alla deras skratt. Bad. Djur.

Och jag önskar mig en bättre jul.

Jag mår inte så bra. Jag kanske är på väg ner i diket. Men jag njuter när hon sover.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s